En svensk industri i framkant förutsätter politiska reformer

I en tid präglad av stor osäkerhet har Sverige fått en ny riksdag och en ny regering. Industrin vill bidra till att rusta Sverige för att på bästa sätt möta de utmaningar som ligger framför oss i form av klimatomställning, svag ekonomisk utveckling och en orolig omvärld. Denna handlingsplan, som baseras på Industrins reformagenda, är vårt uppdaterade medskick till den nya regeringen och den nyvalda riksdagen.

Med detta dokument vill vi ge konkreta förslag till landets ledande politiker i form av politiska beslut att fatta redan under denna mandatperiod. Gemensamt för dessa åtgärder är att de kan ge större utväxling på de positiva värden som industrin bidrar med redan idag, till gagn för såväl Sveriges välfärd, som klimatomställning och innovationskraft.

Vi vill vårda traditionen av gott samarbete mellan politiker, myndigheter och industri. Den traditionen och det förtroendefulla samarbetet är nödvändigt för att svensk industri ska kunna bidra till en ökad tillväxt i Sverige. För att det ska bli möjligt behöver svensk industri ett långsiktigt och brett politiskt stöd. Sverige är en industrination med anor. Vi är alltjämt ett av världens ledande export- och industriländer. Sverige rankas som ett av världens 30 största exportländer trots att vi räknat i folkmängd placerar oss först på 89:e plats bland världens länder.

Den svenska exporten har haft en relativt svag utveckling sedan 2008 i jämförelse med andra industrinationer, som till exempel Tyskland. Orsakerna bakom utvecklingen är komplexa. Det handlar om en kombination av underliggande svenska problem och att svenska industriföretag valt att förlägga sin verksamhet till andra länder utifrån den globala konkurrensen. Denna utveckling måste vändas.

Industrin ser därför positivt på regeringens initiativ att tillsätta en produktivitetskommission. En huvuduppgift för kommissionen måste vara att skapa strukturella förutsättningar för stärkt tillväxt och konkurrenskraft i svensk industri.

Våra förslag syftar till att stärka Sveriges konkurrenskraft. Vår ambition är att Sverige senast år 2025 ska rankas som ett av världens fem mest konkurrenskraftiga länder i World Economic Forum Global Competitiveness Index. I den senaste rankningen finns Sverige på plats åtta, men mellan år 2008 och 2013 återfanns Sverige i topp fem varje år. Dit ska vi igen.

Våra förslag tar utgångspunkt i vår tids stora utmaningar. Den första av dessa är klimatförändringen. Riksdagen har antagit ett klimatpolitiskt ramverk som innebär att Sverige senast år 2045 inte längre ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. För att klara detta måste vi genomföra en gigantisk omställning av ekonomin. Industrin pekar redan idag ut riktningen och har ambitiösa omställningsplaner. Vi kan och vill göra än mer och snabbare men föråldrade regelverk och synsätt bromsar oss. Detta måste förändras.

Den andra utmaningen handlar om att stärka samhällets motståndskraft vid kriser. På kort tid har världen genomlevt först en pandemi med drakoniska nedstängningar av samhällen följt av krig i Europa till följd av Rysslands invasion av Ukraina. Dessa händelser har tvingat fram förändringar, ett exempel är den svenska Nato-ansökan. Den nya politiska inriktningen för med sig nya utmaningar men också nya möjligheter. Industrin vill bidra till att göra Sverige säkrare, till exempel genom att arbeta tillsammans med myndigheter för att stärka skyddet av Sverige mot yttre och inre hot. Sverige behöver även öka graden av självförsörjning av råvaror och livsmedel.

En tredje utmaning handlar om att värna globaliseringen. För ett handelsberoende land som Sverige är det avgörande att våra företag får tillgång till internationella marknader på lika villkor som företag från andra länder. I detta avseende intar EU:s inre marknad en särställning. Hit går ungefär tre fjärdedelar av vår export.

I detta perspektiv är den förskjutning mot ökad protektionism – i olika former och med olika motiv – som skett under senare år bekymmersam, men icke desto mindre ett faktum. Vi måste se världen som den är och agera därefter. Sverige måste värna frihandeln på alla sätt samtidigt som vi också måste agera med kraft och fasthet för att försvara svenska intressen i EU och EU:s intressen i världen.

Det svenska ordförandeskapet i EU under våren 2023 utgör en särskild möjlighet, men också skyldigheter, för Sverige som nation att driva på för att EU ska prioritera konkurrens, frihandel och marknadsekonomi framför statlig industripolitik, protektionism och missriktad subventions- och stödpolitik.

Sverige måste gå i täten i försvaret av EU:s fyra friheter, det globala frihandelssystemet och ytterst även den marknadsekonomi, grundad i den liberala demokratins värden och institutioner som är grunden för den västerländska samhällsordningen.